När vi bråkar med varandra är det oftast om våra måsten, vem som t.ex. ska dammsuga.
– Usch så det ser ut här!
– Ja jag har inte hunnit, jag har varit ute och lekt hela dagen.
– Och jag har slitit hela dagen med att dammsuga!
– Jag åkte rutschkana, det var fan det jobbigaste jag varit med om!
– Åkt rutschkana, sådant kan inte jag tillåta mig!
– Varför inte det?
– Någon måste ju städa.
– Kan vi inte ha ett välskött hem, och ändå ha fritidsintressen?
– Ja jag tycker i alla fall det är kul att städa.
– Vad gnäller du för då?
– Jag gnäller inte!
– Okey då går jag ut och leker igen då.
– Men skulle vi inte hjälpas åt att städa?
– Nej, jag vill inte förstöra nöjet för dig.
– Det var droppen.
– På vadå?
– På allt!
– Det går över när du börjar städa, det är ju något du gillar!
– Här går man och städar och skurar och tvättar och till sist så stryker man väl med.
– Sa du inte nyss att det var kul att städa?
– Nej det är INTE kul att städa!
– Nu förstår jag inte?
– JAG VILL INTE STÄDA, JAG HATAR ATT STÄDA!
Vi slutar inte leka för att vi blir gamla, vi blir gamla för att vi slutar leka, så enkelt är det! Ett liv fullt av måsten slutar ofta med ett enda, borde ha gjort! Lägg alla ”måsten” åt sidan ett tag och känn efter hur det känns utan det där oket! Att våga vara sig själv, utan mask, föreställningar och yttre måsten kräver mod.
En dag hade jag fått nog av alla måsten och bestämde mig för att ha roligt resten av livet och njuta så mycket det bara går. Helt enkelt ta vara på känslan i kroppen och göra vad den vill! Lita på intuitionen den leder en alltid rätt!
Jag var en ”tänk om” människa och därför var jag aldrig med om någonting. Man måste inte vara så duktig. Det blir lätt till en fixering, och man glömmer bort att njuta. När vi slutar att ”om-a” oss kan vi börja leva. Då blir vi fria att glesna och får plats med leklusten och hittar livskonstnären inom oss!