Etikettarkiv: infinitiv

Tempus

Jag tar mig genom språklärans dimensioner via den imperativa vridningen av vokalerna. Vid det krökta adverbiala rummet förankras konsonanterna med ett kommatecken. Övergivna frågetecken tickar genom preteritum som borrar djupa hål i min hjärna. Satsläran tippar långsamt över kanten, blandas … Läs mer

Publicerat i Poesi | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar