Etikettarkiv: verb

Poetiska syndrom

Det ryker om verben och substantiven, bara dikterna skiljer sig åt i brännbarhet. Det som inte dödar, härdar. Och ändå, jag bränner vid mina versfötter. Om natten avtecknar de sig som silhuetter likt Trojanska hästar. När dagen flammar upp, som … Fortsätt läsa

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , , , , | 5 kommentarer

Twilight zone

I begynnelsen fanns ordet men var det ett substantiv eller verb? Plötsligt tycks orden alldeles obegripliga Jag drabbas ständigt av verbalism hör ordens tjattrande alldeles nära Likt ett utspottad melankoli skär jag mig, skär mig på ord Verben passiviseras ständigt … Fortsätt läsa

Publicerat i Poesi | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

Tempus

Jag tar mig genom språklärans dimensioner via den imperativa vridningen av vokalerna. Vid det krökta adverbiala rummet förankras konsonanterna med ett kommatecken. Övergivna frågetecken tickar genom preteritum som borrar djupa hål i min hjärna. Satsläran tippar långsamt över kanten, blandas … Fortsätt läsa

Publicerat i Poesi | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar